Arbetsminnesträning: så tränar du upp arbetsminnet
Du glömmer vad du skulle säga mitt i en mening, tappar bort steg två när någon ger instruktioner i flera led, eller undrar om ditt barn kan få ett bättre arbetsminne med rätt övningar. Då är frågan: går det att träna upp arbetsminnet, och i så fall hur? Arbetsminnesträning ger tydliga förbättringar på de uppgifter du övar på, men forskningen är betydligt mer försiktig när det gäller om effekten även syns i skolresultat, koncentration eller allmän intelligens. Den här artikeln går igenom vad som faktiskt visats, vilka övningar som finns för vuxna och barn och vad du kan göra i vardagen för att avlasta arbetsminnet.
Vad går det att träna upp? Kort svar först
Det ärliga svaret är ja, delvis. Den som övar på en arbetsminnesuppgift blir bättre på just den uppgiften och på liknande uppgifter. Det kallas nära överföring. Svårare är det med så kallad fjärröverföring, alltså att träningen också förbättrar läsförståelse, matematik eller intelligenstestresultat.
| Fråga | Vad forskningen visar |
|---|---|
| Blir man bättre på de tränade övningarna? | Ja, tydligt och ofta snabbt |
| Håller effekten i sig över tid? | Blandat. I en genomgång kvarstod effekten inte vid uppföljning för verbalt arbetsminne |
| Förbättras andra förmågor, som skolresultat? | Svaga eller motstridiga belägg |
| Finns det grupper där träning ser mer lovande ut? | Barn med ADHD har studerats en hel del, med lovande men omdiskuterade resultat |
Den tydligaste sammanfattningen kommer från en metaanalys av Melby-Lervåg och Hulme (2013), som slog ihop 23 studier. Författarna fann pålitliga kortsiktiga förbättringar i arbetsminnesuppgifter men inget övertygande belägg för att förbättringen spred sig till andra färdigheter. Det betyder inte att träning är meningslös. Det betyder att du bör ha realistiska förväntningar och inte köpa ett program som lovar högre IQ eller bättre betyg.
Hur träna arbetsminne: övningar som används
De flesta program och övningar bygger på samma princip: du ska hålla information aktiv i huvudet och samtidigt göra något med den, och svårighetsgraden ökar successivt. Här är de vanligaste formerna.
Sifferspann och bakåträkning
Be någon läsa upp en talserie och upprepa den i samma ordning. Gör sedan samma sak baklänges. Baklänges belastar arbetsminnet mer, eftersom du måste hålla serien kvar och vända på den samtidigt. Börja med korta serier och förläng dem först när du klarar nuvarande nivå utan att gissa.
N-back
I en n-back-uppgift får du se eller höra en följd av bokstäver, siffror eller placeringar och ska svara när det aktuella objektet är samma som det som visades ett visst antal steg tidigare. Vid 1-back jämför du med det föregående, vid 2-back med det näst föregående, och så vidare. Uppgiften tvingar dig att hela tiden uppdatera vad du håller i minnet, vilket är kärnan i arbetsminnet. Den finns som gratis webbövning och i flera appar.
Minnesspel med bilder och mönster
Att komma ihåg var korten ligger, att upprepa en sekvens av färger eller att återge ett mönster av rutor övar det visuospatiala arbetsminnet, alltså minnet för bilder och platser. Det är en bra komplettering om du annars mest tränar siffror och ord.
Dubbla uppgifter med måtta
Att räkna baklänges från 100 i steg om sju är ett klassiskt exempel. Du kan också försöka återge en kort mening baklänges ord för ord. Håll det kort och lustfyllt. Övningarna ska kännas som en lagom utmaning, inte som ett test du kan misslyckas med.
Redo att upptäcka ditt IQ?
Gör vårt vetenskapligt utformade test och få ditt resultat på bara några minuter.
Hur ofta och hur länge?
Det finns ingen fastslagen dos som passar alla. Klingbergs grupp använde i sin studie strukturerade datorprogram med successivt ökande svårighetsgrad, men resultaten går inte att översätta till en exakt rekommendation för vem som helst. Ett rimligt upplägg är korta pass med jämna mellanrum och en svårighetsgrad som ligger strax över din nuvarande nivå. Är träningen för lätt händer lite, och är den för svår tappar du motivationen.
Träna upp arbetsminne hos barn
Många föräldrar söker efter hur man kan träna upp arbetsminnet hos barn, ofta för att barnet glömmer instruktioner eller har svårt att hänga med i skolan. Några saker är värda att veta.
Studien som många hänvisar till. En randomiserad och dubbelblind studie av Klingberg och kollegor (2005) omfattade 53 barn med ADHD i åldern 7 till 12 år som inte tog centralstimulerande läkemedel. De barn som tränade förbättrades på arbetsminnesuppgifter, även sådana som inte ingick i träningen, och föräldrarna rapporterade färre symtom på ouppmärksamhet. Studien har fått stor uppmärksamhet, men senare sammanställningar, som den av Melby-Lervåg och Hulme, är mer återhållsamma om hur långt effekterna sträcker sig.
Gör det till lek, inte till läxa. För barn fungerar korta och roliga övningar bättre än långa pass. Exempel: memory med kort, att repetera en liten ramsa baklänges, att komma ihåg en inköpslista på tre till fem saker eller att följa en muntlig instruktion i två eller tre steg.
Anpassa omgivningen. Ofta ger det mer att avlasta arbetsminnet än att träna det. Ge instruktioner ett steg i taget, gör rutinerna synliga med ett bildschema och be barnet upprepa instruktionen med egna ord.
När du bör söka hjälp. Ett barn som ofta glömmer instruktioner behöver inte ha någon diagnos. Om svårigheterna är genomgående, varar över tid och påverkar skolan eller vardagen är det däremot bra att prata med skolans elevhälsa, en läkare eller en psykolog. Artikeln ersätter inte en bedömning.
Förbättra arbetsminnet i vardagen: avlasta det i stället
Arbetsminnet är en begränsad resurs. Cowan (2001) menade utifrån sin genomgång av forskningen att kapaciteten hos unga vuxna ligger kring fyra enheter, så kallade chunks, snarare än de sju som man tidigare brukade säga. Ett av de mest praktiska sätten att få arbetsminnet att räcka längre är därför att göra uppgifterna mindre i stället för att sträva efter ett större minne.
- Dela upp i delar. Ett telefonnummer blir lättare att minnas som tre eller fyra grupper än som tio enskilda siffror. Samma princip gäller datum, koder och instruktioner.
- Skriv ner. Lista, anteckningslapp eller telefonens påminnelser tar över det som arbetsminnet annars hade fått hålla kvar. Det är ingen svaghet utan ett smart sätt att spara kapacitet åt själva tänkandet.
- Gör en sak i taget. Att växla mellan uppgifter belastar arbetsminnet, eftersom du hela tiden måste ställa om till det du höll på med.
- Sov och rör på dig. Sömnbrist och stress gör det svårare att hålla tråden. Regelbunden sömn och fysisk aktivitet är bra vanor för hjärnan i stort, även om de inte är en genväg till ett större arbetsminne.
- Säg det högt eller förklara det för någon. Att formulera en instruktion med egna ord hjälper dig att bearbeta den i stället för att bara hålla den kvar.
Vill du veta mer om hur arbetsminnet hänger ihop med resonemang och inlärning kan du läsa om hur man kan höja sin IQ och vad forskningen faktiskt visat.
Hur vet du om träningen hjälper?
Det är lätt att luras av att resultatet i en app går upp. Ställ dig därför två frågor. För det första: blir du bättre bara på själva spelet, eller också på liknande uppgifter du inte har övat på? För det andra: märker du någon skillnad i vardagen, till exempel att du lättare följer muntliga instruktioner? Om svaret på båda är nej är det rimligt att byta upplägg eller lägga tiden på något annat, som bättre rutiner, sömn och färre samtidiga uppgifter.
Du kan också få en bild av din logiska och abstrakta resonemangsförmåga genom ett IQ-test på iq-test-official.site. Testet är ingen klinisk arbetsminnesutredning och ersätter inte en bedömning av en psykolog, men det kan ge en uppfattning om hur du resonerar inom olika områden.
Vanliga frågor om arbetsminnesträning
Q: Går det att träna upp arbetsminnet?
A: Delvis. Du blir tydligt bättre på de övningar du tränar, men forskningen visar svaga eller motstridiga belägg för att förbättringen följer med till skolresultat eller allmän intelligens. Räkna därför med framsteg i själva övningen men inte med någon garanterad effekt på annat.
Q: Hur kan man träna upp arbetsminnet hos barn?
A: Med korta, lekfulla övningar som memory, att följa instruktioner i några få steg och att återge korta serier. Anpassa också omgivningen genom att ge en instruktion i taget och använda bildstöd. Om svårigheterna är genomgående och påverkar vardagen bör du prata med elevhälsan eller sjukvården.
Q: Vilka är de bästa övningarna för att förbättra arbetsminnet?
A: Vanliga övningar är sifferspann framlänges och baklänges, n-back och minnesspel med mönster. Gemensamt för dem är att du håller information aktiv medan du gör något med den och att svårigheten ökar successivt. Ingen enskild övning har visats vara bäst för alla.
Q: Hur ofta ska jag öva arbetsminne?
A: Det finns ingen fastslagen dos som gäller för alla. Korta pass med jämna mellanrum och en lagom utmaning är ett rimligt upplägg. Om du inte märker någon skillnad efter en tid kan du i stället lägga energin på sömn, rutiner och att avlasta arbetsminnet.
Q: Är dåligt arbetsminne ett tecken på en sjukdom?
A: Nej, inte i sig. Stress, sömnbrist och hög belastning kan tillfälligt göra arbetsminnet sämre hos vem som helst. Om problemen är konstanta och stör vardagen kan en läkare eller psykolog bedöma om en utredning behövs.
Referenser
- Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P. J., Johnson, M., Gustafsson, P., Dahlström, K., Gillberg, C. G., Forssberg, H., & Westerberg, H. (2005). Computerized training of working memory in children with ADHD – a randomized, controlled trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 44(2), 177–186.
- Melby-Lervåg, M., & Hulme, C. (2013). Is working memory training effective? A meta-analytic review. Developmental Psychology, 49(2), 270–291.
- Cowan, N. (2001). The magical number 4 in short-term memory: A reconsideration of mental storage capacity. Behavioral and Brain Sciences, 24(1), 87–114.
Redo att upptäcka ditt IQ?
Gör vårt vetenskapligt utformade test och få ditt resultat på bara några minuter.
