Guide•

Särbegåvad elev i skolan – tecken, stöd och Skolverkets råd

Särbegåvad elev i skolan – tecken, stöd och Skolverkets råd
#särbegåvad elev#särbegåvad skola#särbegåvning skola#särbegåvning i skolan#särbegåvning skolverket

Ungefär 5 procent av eleverna kan enligt Skolverket räknas som särskilt begåvade, vilket motsvarar en eller två elever i en vanlig klass. Procentsiffran kommer från Skolverkets webbsida, och omräkningen till elever per klass från en artikel på forskning.se (2018). Det betyder att nästan varje lärare någon gång har en särbegåvad elev i klassrummet, även om eleven inte alltid syns som den duktigaste i klassen. Den som tänker "det borde väl märkas på betygen" blir därför ofta förvånad: en särbegåvad elev kan lika gärna vara den som är uttråkad, tyst eller stökig.

Den här artikeln handlar om särbegåvning i skolan och om hur skolan ska möta eleverna. Du får veta vad Skolverket skriver om saken, vilka tecken lärare och föräldrar kan hålla utkik efter, vilka anpassningar som används och vad du kan göra om stödet uteblir. Texten är allmän information och ersätter inte en bedömning av elevhälsan eller en psykolog.

Särbegåvade barn – vad det innebär och hur man ser det
Related
Särbegåvade barn – vad det innebär och hur man ser det
Särbegåvning innebär att ett barn upprepat förvånar med osedvanlig förmåga inom ett eller flera områden. Tecken efter ålder, skillnad mot hög IQ, skolstöd och koppling till ADHD/autism.

Vad menar Skolverket med en särbegåvad elev?

Skolverket använder helst begreppet särskilt begåvade elever och beskriver dem som elever som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut. Myndigheten ger ingen kort, formell definition på webbsidan utan hänvisar till sitt stödmaterial om särskilt begåvade elever. Ordet särbegåvad används i vardagen och av många forskare för samma grupp, så i praktiken betyder de två orden detsamma när man söker information.

Tre saker är värda att hålla isär:

BegreppKort förklaring
Särbegåvad eller särskilt begåvadOsedvanlig förmåga som visar sig upprepat, ofta inom ett eller flera områden
HögpresterandePresterar mycket bra i skolan, ofta drivs av betyg och av att visa vad man kan
Hög IQEtt testresultat vid ett visst tillfälle, inte hela bilden av en elev

Forskarna i artikeln på forskning.se skiljer uttryckligen särbegåvade elever från högpresterande elever. En högpresterande elev drivs oftare av betyg och av att visa vad hen klarar. En särbegåvad elev drivs i stället av sin egen lust att lära, och kan underprestera om skolan inte ger tillräckliga utmaningar. Därför skriver Skolverket att gruppen inte alltid syns.

Vill du ha en längre genomgång av själva ordet och dess synonymer finns den i en egen artikel:

Vad betyder särbegåvad? Definition, synonymer och engelska
Related
Vad betyder särbegåvad? Definition, synonymer och engelska
Särbegåvad betyder att någon har intellektuell förmåga betydligt över genomsnittet inom ett eller flera områden. På engelska heter det gifted eller intellectually gifted.

Hur märks en särbegåvad elev i klassrummet?

Det finns ingen färdig checklista som passar alla, men vissa mönster brukar återkomma i beskrivningar av särskilt begåvade elever. De beskrivs ofta som elever som lär sig snabbt, tänker abstrakt och har en stark inre drivkraft för det som intresserar dem. Det är en allmän bild, och långt ifrån alla särbegåvade elever visar alla dragen.

Det som lärare ofta ser i vardagen kan se ut så här:

  1. Eleven är klar långt före de andra och börjar vänta, störa eller dagdrömma.
  2. Eleven ställer frågor som går djupare än uppgiften kräver, eller vill veta varför och inte bara hur.
  3. Eleven har ett eller flera ämnen som hen fördjupar sig i på egen hand, ibland långt utanför läroplanen.
  4. Eleven blir frustrerad av upprepning och motsätter sig uppgifter som känns meningslösa.
  5. Eleven passar inte in socialt eller undviker att visa vad hen kan för att inte sticka ut.

Det sista är värt att stanna vid. Artikeln på forskning.se beskriver att särskilt begåvade elever ibland blir rastlösa och i vissa fall mobbade på grund av sin begåvning. Mara Westling Allodi vid Stockholms universitet säger att elever som inte möts av intresse för sina prestationer kan sluta använda sina förmågor, och att några stannar hemma och blir hemmasittare. Det betyder inte att varje stökig elev är särbegåvad. Men det är ett skäl att fråga sig vad som ligger bakom när en elev som verkar kunna mycket plötsligt slutar engagera sig.

Ett enskilt tecken bevisar ingenting. Det är mönstret över tid och i olika situationer som säger något. Vill du läsa mer om hur tecknen kan se ut hos vuxna och äldre barn finns en bredare genomgång här:

Tecken på hög IQ: kännetecken och egenskaper
Related
Tecken på hög IQ: kännetecken och egenskaper
Tecken på hög IQ är bland annat snabb mönsterigenkänning, stark arbetsminneskapacitet och intellektuell nyfikenhet – inte ett visst ansikte eller en viss handstil. Se hela listan av kännetecken här.

Redo att upptäcka ditt IQ?

Gör vårt vetenskapligt utformade test och få ditt resultat på bara några minuter.

Starta IQ-testet

Vad säger skollagen om stöd och stimulans?

Skollagen ger inte särbegåvade elever en egen paragraf, men den ger alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Skolverket hänvisar på sin webbsida till två ställen i lagen. Enligt 1 kap. 4 § ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, och de ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Enligt 3 kap. 2 § ska elever som lätt uppfyller betygskriterierna få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

I klartext betyder det att en skola inte kan nöja sig med att eleven redan når målen. Om en elev klarar kunskapskraven utan ansträngning ska undervisningen ändå ge eleven något att växa på. Hur det ska göras bestämmer lagen inte i detalj, och därför skiljer sig stödet mellan kommuner, skolor och enskilda lärare. Artikeln på forskning.se nämner också att det har funnits ett motstånd mot att intressera sig för gruppen, vilket kan förklara en del av skillnaderna.

Skolverket lyfter fram att särskilt begåvade elever behöver:

  • stora utmaningar utifrån sina styrkor
  • möjlighet att lära och diskutera på sin nivå
  • respekt och acceptans från lärare och klasskamrater

Acceleration och berikning – vad betyder det i praktiken?

Skolverket nämner acceleration och berikning som former av pedagogisk differentiering. Acceleration innebär vanligen att eleven går snabbare fram i kursinnehållet. Berikning innebär att innehållet fördjupas eller utökas. Skolverket tar också upp organisatorisk differentiering, alltså hur grupper eller klasser sätts samman. Webbsidan förklarar inte begreppen närmare, och exemplen nedan är allmänna.

AnpassningVad det innebärExempel
AccelerationEleven går fortare fram i innehålletEleven arbetar med nästa nivå i ett ämne där hen redan klarar grunderna
BerikningInnehållet fördjupas eller utvidgasEleven får ett eget fördjupningsprojekt eller frågor som går bortom läroplanen
Organisatorisk differentieringGrupper eller scheman anpassasEleven träffar likasinnade i en grupp vid sidan av ordinarie lektioner

Det räcker inte att ge en elev mer av samma sak. Eleven behöver uppgifter som faktiskt kräver tänkande och som utgår från elevens styrkor. Mara Westling Allodi säger i artikeln på forskning.se att spetsutbildningar kan passa bra för vissa elever men förmodligen inte är lösningen för hela gruppen.

Lärarens bemötande spelar stor roll. Eva Pettersson vid Blekinge tekniska högskola menar i samma artikel att lärares okunskap om gruppen är stor och att de flesta eleverna inte bemöts utifrån sina förutsättningar. Skolverket lyfter därför vikten av kompetensutveckling för skolor och huvudmän.

Vad kan du göra om skolan inte erbjuder stöd?

Börja med konkreta iakttagelser och kontakta mentorn utan att kräva en etikett. Ett samtal blir ofta lättare när du beskriver vad du ser än när du säger att ditt barn är särbegåvat. Skriv gärna ner några exempel: uppgifter som blir klara på några minuter, frågor eleven ställer hemma, ämnen eleven fördjupar sig i på egen hand.

En rimlig ordning kan vara:

  1. Prata med mentorn och beskriv vad du ser, utan att kräva något särskilt.
  2. Fråga vad som redan görs för att ge eleven utmaningar i den ordinarie undervisningen.
  3. Be om ett möte med elevhälsan om eleven mår dåligt, tappar motivationen eller undviker att gå till skolan.
  4. Följ upp efter en tid och se om anpassningen verkligen ger eleven något nytt att lära.

Forskarna i artikeln på forskning.se föreslår också att lärare frågar eleverna själva vad de är intresserade av och vad de behöver för att lära. Det är ett enkelt sätt att börja.

Var också försiktig med slutsatser. Uttråkning, koncentrationssvårigheter och skolfrånvaro kan ha många orsaker, och särbegåvning kan förekomma tillsammans med andra svårigheter. En bedömning av en psykolog eller elevhälsan tar hänsyn till fler förklaringar, medan ett eget test på nätet bara ger en fingervisning. Det gäller även IQ-testet på iq-test-official.site: det är ett allmänt test och ingen officiell bedömning av en elev.

Vanliga frågor

Q: Hur många elever är särbegåvade enligt Skolverket?

A: Ungefär 5 procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. Det motsvarar enligt forskning.se en till två elever i en vanlig klass. Siffran är en bedömning av gruppens storlek och säger inte att varje skola har exakt så många, eller att alla har upptäckts.

Q: Har särbegåvade elever rätt till särskilt stöd i skolan?

A: Alla elever ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det följer av 1 kap. 4 § skollagen, som Skolverket hänvisar till. Elever som lätt når betygskriterierna ska dessutom få ledning och stimulans för att nå längre, enligt 3 kap. 2 §. Lagen anger inte exakt hur stödet ska se ut.

Q: Vad är skillnaden mellan acceleration och berikning?

A: Acceleration betyder att eleven går snabbare fram i innehållet, medan berikning betyder att innehållet fördjupas eller utökas. Skolverket nämner båda som former av pedagogisk differentiering. Hur de används och kombineras varierar mellan skolor.

Q: Hur skiljer man en särbegåvad elev från en högpresterande?

A: En högpresterande elev drivs ofta av betyg och av att visa vad hen klarar, medan en särbegåvad elev drivs av sin egen lust att lära och kan prestera under sin nivå om utmaningarna saknas. Forskarna på forskning.se gör just den skillnaden. Betygen ensamma visar därför inte om en elev är särbegåvad.

Q: Kan ett test visa att en elev är särbegåvad?

A: Ett enskilt test ger aldrig hela svaret. Särbegåvning handlar om ett mönster i verkliga situationer, och en bedömning görs bäst av elevhälsan eller en psykolog. Ett nätbaserat IQ-test kan väcka nyfikenhet men är ingen officiell bedömning.

Referenser

Redo att upptäcka ditt IQ?

Gör vårt vetenskapligt utformade test och få ditt resultat på bara några minuter.

Starta IQ-testet